Bäst på räddning

Efter några års uppehåll avgjordes SM för räddningshundar under Svenska Brukshundklubbens stora mästerskap i augusti. Tävlingen har fräschats upp med ett nytt regelverk. Momenten bestod av ruin och ytsök, en lydnadsdel samt platsliggning. Områdena söktes av med både kopplad och lös hund.

Mia förklarar att hon numer mest tränar rutinerade Putte, som snart är nio år, med fokus på kvalité. Då en räddningshund behöver ha ett ihållande skall är detta ett av dagens träningsfokus. 

– Jag brukar tala om skallkondition och med det menar jag att hunden ska kunna skalla väldigt länge, just för att jag ska hinna fram till hunden, förklarar Mia. 

När det är dax för skallträningen skickar Mia Putte endast några meter ifrån den sittande figuranten. När Putte befinner sig intill figuranten börjar han genast skälla. Efter ett 40-tal skall lägger han sig ner, men håller hela tiden igång sitt skall. Mia står kvar. Hon väntar och närmar sig paret först då Putte gjort ett 60-tal skall, men låter honom fortsätta skälla. Först då han gjort närmare 100 skall får han sin boll som belöning.

Webb-TV: Ta del av Mias tips, som kan förbättra din hunds ”skallkondition”, på den prenumererade avdelningen.

Mia säger att det länge varit en dröm för henne att ha räddningshund. Putte är den tredje hunden som hon tränar räddning med och hennes andra godkända räddningshund.

– Det har blivit en livsstil för det tar så oerhört mycket tid att hålla på med räddningshundar. Det går nästan inte att ha två stora intressen då. Det tar väldigt mycket tid, förklarar Mia. 

Paret ingår i en internationell träningsgrupp. Genom gruppen kan Mia utbyta tips och råd med förare till andra räddningshundar. Samarbetet gör att Putte får jobba i många olika miljöer och ger dem möjlighet att få viktiga erfarenheter samt långa resor, vilket tillhör en räddningshunds vardag.

 – Det har varit jätte värdefullt, tycker Mia som tack vare gruppen nu fått möjlighet att träna i Frankrike, Polen, Tyskland och Danmark. 

Trots parets meriter och stora erfarenhet ingår de för tillfället inte i Sveriges nationella styrka. 

– Vi är i ett mellanläge just nu. Vi har gjort de prov som krävs för ett internationellt ekipage och blivit godkända. Det gjorde vi 2016 och det ska egentligen vara hållbart till 2019, men mitt i perioden tog Sverige bort styrkan med internationella räddningshundar, påtalar Mia.

Den internationella styrkan bestod även av sköterskor, brandmän, ingenjörer och tekniker. Efter en tid utan Svenska räddningshundar pågår ett arbete att bygga upp en ny nationell styrka. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gjort bedömningen att Sverige behöver en nationell styrka som skall vara behjälpliga vid till exempel naturkatastrofer som lerras och terroristattacker mot landet. 

– Putte och jag gjorde en nationell funktionskontroll där vi inte blev godkända på endel moment. Just nu väntar vi på nästa funktionskontroll och då får vi se om vi kliver på larmlistan vi har i Sverige. 

Mia bekräftar att hon varit målmedveten med båda sina räddningshundar och riesenvalparna har fått påbörja träningen direkt de kommit till Mia. 

– De har varit med och gått i sådana här miljöer utan krav och tagit sig fram så gott de kunnat. Vi har lekt och bara haft skoj. Det är viktigt att få en miljöstark hund, som vi brukar säga. Den ska kunna röra sig i olika miljöer utan att känna obehag av det. Det är en träningssak. Lite påverkar hundens egenskaper i botten, men mycket, mycket är en träningssak. 

Räddningshundarna utbildas av Svenska Brukshundklubben på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I utbildningen finns en plan som ekipagen brukar följa.

Mia tycker att olika räddningsekipage jobbar på olika sätt och att det gäller att agera utefter den aktuella situationen. 

– Även våra räddningshundar, som är godkända utefter samma prov, har olika egenskaper. Vi har olika raser och rent genetiskt har de olika förutsättningar för hur de vill jobba. En Springer Spaniel arbetar förmodligen inte likadant som en Malle. Jag har lärt mig hur mina hundar jobbar, vad som är bekvämt och hur jag kan underlätta för dem. Vårat mål är att rädda liv och det ska gå så fort som möjligt. Så därför tar jag de vägar som jag finner enklast för mig och hunden att ta oss fram i ett område, erkänner Mia, men tillägger att det är viktigt att få hela området avsökt.

Mia berättar att Putte, med sin erfarenhet, fått lite egna idéer om hur han vill jobba.  

– Han använder sig väldigt mycket av vinden. Ser jag på honom att han har något i vind så litar jag på honom, förklarar Mia och tillägger att Putte ändå måste gå ut och söka på hennes kommandon även fast Putte inte känner någon vittring i nosen.

Mia tycker att en räddningshund bör vara nyfiken, gilla människor och ha stor arbetsmotor.

 – Hunden ska kunna ta ett ansvar att slutföra arbetet när den lämnas ute i ett område. När han väl hittar måste han sitta kvar, skalla & berätta för mig vart personen finns. Det krävs mycket mod och kondition. 

Årets SM (2019) för patrull- och räddningshundar avgörs den 23-25 augusti i Tånga Hed, Vårgårda. Samma helg genomför IPO-, mondioring samt brukshundarna sina mästerskap i Katrineholm.